Say my name

Att vi alla har ett namn och att det finns fler namn i världen än vad det finns människor betänks nog sällan. Kinesiska namn börjar alltid med persons efternamn och består i princip alltid av två eller tre tecken. 

 

Namn uppmärksammas i detta inlägg där jag tänkte bjuda på lite juridisk kuriosa relaterad till just namn. I Sverige hamnade namn i fokus när namnlagskommittén kom med ett förslag på en ny namnlag som bland annat ska göra det lättare för enskilda att byta efternamn. I Kina har namnen däremot dykt upp i lite mer otippade sammanhang. Spana in följande regler:
 

• De lokala regeringarna och myndigheter får utfärda egna regelverk men endast sådana som befinner sig på provinsnivå får enligt lagen införa krav på namnregistrering av enskilda. Förra månaden bestämde sig dock staden Kunming att förplikta butiker att registrera konsumenternas namn och ID-nummer för varje köp av luftrengöringsmaskar. Även om den bakomliggande tanken inte uttalades så hade den troligtvis att göra med  demonstrationerna mot miljöutsläpp som ägde rum i staden under början av maj månad där många demonstranter bar mask för att uttrycka missnöje.
• För omkring sex år sedan införde regeringen i Peking ett namnregistreringssystem för köp av cyklar. Varje köpt cykel skulle märkas med en registrerbar kod som  sin tur skulle kopplas samman med cyklistens ID. Förhoppningen var att få bukt med landets alla cykelstölder där ett namnregistreringssystem skulle underlätta återfinnandet av stulna cyklar. Men i ett land där cyklisterna är många, även om de var fler på nittiotalet när få privata bilägare fanns i Kina, har implementeringen varit svår och systemet har enligt många blivit urvattnat.
• Två städer i södra Kina införde under slutet av 2011 regler om att registrera köparens namn och telefonnummer vid köp av akut p-piller. Som tur var återkallades reglerna kort därefter. Men till den lokala regeringens försvar ska tilläggas att den ursprungliga tanken var att minska konsumtionen av mer kontroversiella akut p-piller såsom mifepristone, som vid dosering under graviditeten kan framkalla abort. Med reglerna ville man därför också motverka den förlegade synen som fortfarande råder i mindre utvecklade städer och främst landsbygden i Kina som innebär att många väljer att göra abort om fostret visar sig vara en flicka.
• Ni känner säkert till sedan tidigare att fläskkött i Kina utgör det absolut viktigaste köttet i den kinesiska kostpyramiden. De senaste åren har en prisinflation drabbat fläskköttsmarknaden vilket har blivit ett stort problem för den kinesiska låginkomsttagaren. Regeringen i Peking har försökt få bukt med problemet men en stad i södra Kina tänjde på gränserna och blev nog lite för nostalgisk över Kinas tidigare planekonomi. För att minska efterfrågan började man kräva ID-uppvisning av en köpare som ville köpa mer än två kilo fläskkött. Dock gällde inte reglerna för privata fläskköttssäljare som jag förstod det utan just denna försäljning som reglerna gällde för anordnades av den lokala regeringen själv. Reglerna upphörde att gälla sedan fjolåret.

Ovanstående var några exempel på regler, gällande eller ej längre gällande sådana, som jag fann vara av mindre vanligt slag. Säga vad man vill om dess innehåll men det är bra att det finns en aktivitet som håller igång diskussioner kring frågorna som tas upp. Själv tycker jag att det är intressant hur reglerna på något vis alltid avspeglar det kinesiska samhället med dess aktuella ämnen samt den kinesiska kulturen. Någon som känner till fler exempel?