Häromdagen anmälde den New York-baserade serverleverantören Silicon Graphics International ett antal utländska företag till USITC (US International Trade Commission) för påstått patentintrång i enlighet med sektion 337 i USA:s så kallade Tariff Act. Bestämmelsen ifråga ger amerikanska företag möjlighet att bland annat förhindra import till USA av varor som anses utgöra intrång på det amerikanska företagets patenträttigheter men även övriga immaterialrättsliga sådana. Några av dem anmälda företagen är japanska Panasonic, Toshiba samt den kinesiska telekomjätten ZTE men även det inhemska elektronikföretaget Vizio Inc i Kalifornien.
Hursomhelst så fick det mig att tänka på det massiva antal patentansökningar som har trillat in till den ansvariga myndigheten i Kina under senare år. I slutet av fjolåret offentliggjordes statistiken som fick flertalet insatta att höja på ögonbrynen. Av statistiken framgick nämligen att antalet patentansökningar under år 2011 i Kina var det högsta i hela världen - med andra ord även högre än USA. Den kinesiska telekomjätten Huawei (med ett Stockholmskontor i Kista) hade exempelvis flest antal patentansökningar bland världens alla företag år 2008. Dessa uppgifter har utlöst en debatt om vad siffrorna egentligen representerar. Har Kina nu på allvar påbörjat sin övergång från billigt produktionsland till ett innovationsland (som ju delvis utmärker ett i-land), som vissa hävdar (jag bland annat). Andra verkar dock ha det betydligt svårare för att acceptera statistiken som indikerande för att kinesiska innovationer kan vara något att ta i beräknande framöver. Följande faktorer brukar nämnas av dem som menar att antalet patentansökningar i Kina endast ger ett sken av en verklighet som inte finns:
- Flertalet (tre fjärdedelar) av patentansökningar görs av kinesiska och inte utländska företag.
- Kinesiska företag betalade under fjolåret omkring 18 miljarder dollar till utlandet i form av licens- och royaltyavgifter, vilket har gett ett underskott på minus 17 miljarder dollar på den kinesiska sidan eftersom att motsvarande intäkter till Kina från utlandet bara landat på en miljard dollar. Uppgifterna är att jämföra med USA där det råder ett överskott på 82 miljarder dollar.
- Många patentansökningar beviljas för så kallade "utility model", som är av enklare beskaffenhet. Enligt den kinesiska patentlagstiftningen kan patent ansökas för tre olika typer av objekt där de två andra är "innovation" och "design". Kritiken har delvis gått ut på att patentansökan beviljas lite för enkelt i Kina där prövningen av motsvarande kriterier för uppfinningshöjd och nyhet sägs vara tvivelaktig.
- Incitament - Under vissa omständigheter kan beviljade patentansökan innebära olika typer av lagstadgade förmåner för företaget ifråga, särskilt om företaget är verksamt inom en industri som anses vara av särskild betydelse för landet. Det kan röra sig om subventioner och reducerad skatt.
Jag kom över en artikel från The Economist, som för övrigt dagligen erbjuder läsvärda texter. Just denna artikel innehöll dock vissa påståenden om att flertalet kinesiska patentobjekt skulle vara mindre värda än dem i USA och Europa - något som känns som en grovt förenklad, och fördomsfull, slutsats som jag inte kan hålla med om. För samtidigt som sanningshalten hos ovanstående punkter samt det faktum att Kina har en bit kvar (men inte en evighet) innan landet kan konkurrera med innovationer på världsmarknaden, inte bör betvivlas, anser inte jag att man kan avfärda det höga antalet patentansökningar i Kina som värdelöst. Företag som Huawei, Tencent, Suntech Power, Lenovo etc lär bara bli fler. Det höga antalet visar inte bara på en ökad vilja att göra genombrott på innovationsbanan men också en förstärkt medvetenhet i Kina om att IP utgör ett kritiskt element i företagets affärsstrategi. Att ett stort antal av patentansökningarna görs för att erhålla förmåner eller att många objekt tillhör kategorin "utility model" ska inte ses i sitt isolerade sammanhang utan snarare långsiktigt. Att erhållna förmåner kan driva flera mindre och mellanstora företag till att investera i R&D är bara ett av många exempel på hur ett företag stegvis ska göra sina satsningar. Att få beviljad ansökan för "utility model", vilket oftast är mer kostnadseffektivt än att ansöka inom kategorin "innovation", kan också utgöra ett annat exempel. Att vidga sina vyer gällande sättet att se på nya företeelser från ett land på andra sidan jordklotet skadar aldrig.
Uppdatering: Efter en snabb googling är jag inte längre lika säker på om det verkligen var Samuel Hopkins som fick världens första patent år 1790 i USA. Men betydelsegraden i det hela känns ärligt talat sådär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar