Igår avslutades det stora plenarmötet hos partiet i Kina som inleddes i fredags. Det talades mycket om marknadsreformer där frågor om Kinas framtida utveckling mot en fulländad marknadsekonomi, om skatter för att kyla ned fastighetsmarknaden, om frågor som berör den finansiella sektorn i landet, diskuterades och mycket mer. En annan tillställning dock, av minst lika stor politisk betydelse, var statsrådsmötet i slutet av oktober, med premiärminister Li Keqiang som ordförande.
En fråga som har direkt samband med marknadsreformer och landets fortsatta främjande av privata investeringar (i fjol stod antalet privata investeringar av totala investeringsvolymen i Kina för över 61%, där motsvarande procentsats låg på över 49% år 2006, då fortfarande statsägda bolag, SOE, dominerade - dock bör man självfallet hålla i minnet att många "privata" investeringar i verkligheten är uppbackade av staten), inte minst från omvärlden, är hur bolagsbildningen i landet kan underlättas. Då bolagsbildningen i Kina innebär en bra mycket tyngre arbetsbörda jämfört med motsvarigheten i väst, har många varit eniga om att ett omfattande förenklingsarbete krävs för att inte gå miste om utländska investeringar. Därför kan det för många te sig som en god nyhet att statsrådsmötet aviserat om att framöver avlägsna det tidigare lagstadgade minimumkravet på aktiekapital. Det lägsta tillåtna aktiekapitalbeloppet för den vanligaste bolagsformen "limited liability company", som för närvarande ligger på 30 000 RMB, ska alltså bort. Huruvida det ännu endast är ett offentligt uttalande eller om det redan nu finns övergångsbestämmelser för när den nya regeln träder i kraft vågar jag inte riktigt svara på än men högst troligen handlar det inte om en alltför avlägsen framtid. Även motsvarande minimumkrav för limited liability company med endast en enda fysisk eller juridisk person som aktieägare, där ett antal specialbestämmelser gäller i landets aktiebolagslag, kommer att tas bort. Tidigare låg beloppet på 100 000 RMB, en rätt hög summa med beaktande av att det rör sig om enmansbolag. Den har dock av den kinesiska lagstiftaren motiverats med ett borgenärsskydd som annars kan vara bräckligt när endast en enda person till en början står för kapitaliseringen av hela verksamheten. Frågan har emellertid varit om ett sådant borgenärsskydd snarare är fiktivt. I de allra flesta fallen är pengarna bakom det registrerade aktiekapitalet lånade, vilket medför att det inte direkt uppfyller den tänkta funktionen som buffert. En annan bolagsform som regleras av den kinesiska aktiebolagslagen, som många noterade bolag bedrivs i, har för närvarande ett minimumaktiekapital på 5 000 000 RMB. Även detta krav ska bort.
Statsrådsmötet behandlade många andra frågor som rör just företagande. Förutom slopandet av minimumkravet på aktiekapital vid bolagsbildning aviserades också om minskade kostnader vid bolagsbildning, enklare procedurer för anmälan och registrering hos myndigheter (bland annat ska ett system för ansökan av det obligatoriska verksamhetstillståndet digitaliseras för att ersätta pappersarbetet) samt att myndigheterna ska effektivisera administrationen på området. Med anledning av denna reform, som lär medföra en avsevärd praktisk betydelse för många, inte minst utländska företag, kommer bloggen framöver att ta upp en hel del inom detta bolagsrättsliga område (som också råkar vara min absoluta favorit bland alla rättsområden - specialkursen i bolagsrätt på juristutbildningen var helt klart den bästa).
Jag har skrivit det förut men det tål att upprepas - nyckelordet för att bilda bolag i Kina och för att hitta rätt i snåran av alla regler, är "lokala" - annars riskerar allt arbete ske i onödan. Varför det är så förklaras av ett av de viktigaste lagrummen i Kinas aktiebolagslag, vars följande utdrag (lite slappt) översatt till svenska (av mig själv) lyder:
Det registrerade aktiekapitalet hos ett aktiebolag ska utgöra den totala kapitalinsättningen som samtliga registrerade aktieägare tecknat för. Summan av den initiala kapitalinsättningen ska inte vara mindre än tjugo procent av det registrerade aktiekapitalet, eller lägre än det lagstadgade minimumkravet för det registrerade aktiekapitalet, där en insättning av det nämnda måste ske inom två år från dagen då bolaget anses bildat. För ett investmentbolag ska insättning ske inom fem år. Minimumkravet för det registrerade aktiekapitalet hos ett aktiebolag är, om inte ett högre belopp är särskilt föreskrivet, 30 000 RMB.
Läser man den kinesiska originalversionen av lagtexten så ser man också att det högre kravet inte behöver stadgas av en lag utan även myndighetsföreskrifter tillämpas med företräde vid lex specialis. Detta medför att olika städer med sina olika myndigheter, i olika distrikt inom varje stad, (alltför) oftast har sina egna regler.
Jag kommer även att skriva flera inlägg som fokuserar på vad dessa aviseringar kan medföra för praktisk betydelse för WFOE (Wholly Foreign Owned Enterprises), vilket utgör den enda möjliga bolagstypen om man vill starta ett bolag som är helägt av en icke-kinesisk fysisk eller juridisk person.
Uppdatering: Är bara tvungen att dela med mig av en anekdot som jag precis snappade upp på en kinesisk nyhetssida. En man i Shanghai förlorade ett mål vid en domstol i samma stad, där det tvistade beloppet uppgick till drygt en miljon. Mannen blev riktigt arg och fick för sig att målets utgång berodde på att domaren var korrumperad. Han sade därför upp sig från jobbet för att istället heltid ägna sig åt att i smyg förfölja denna domare. En ganska speciell person med andra ord. Hursomhelst, så gav det inte särskilt mycket av intresse. Domaren var "dessvärre" inte korrumperad. Men efter drygt ett års tid ägnad åt intensiv förföljning började detta udda, men ihärdiga äventyr, äntligen bära frukt. Av en slump upptäckte den arga mannen att domaren träffade prostituerade. På något vis lyckades den här mannen fixa videoupptagningar som bevis och det hela slutar med att inte bara domaren ifråga men också hans fyra domarkollegor åtalas och döms.
Statsrådsmötet behandlade många andra frågor som rör just företagande. Förutom slopandet av minimumkravet på aktiekapital vid bolagsbildning aviserades också om minskade kostnader vid bolagsbildning, enklare procedurer för anmälan och registrering hos myndigheter (bland annat ska ett system för ansökan av det obligatoriska verksamhetstillståndet digitaliseras för att ersätta pappersarbetet) samt att myndigheterna ska effektivisera administrationen på området. Med anledning av denna reform, som lär medföra en avsevärd praktisk betydelse för många, inte minst utländska företag, kommer bloggen framöver att ta upp en hel del inom detta bolagsrättsliga område (som också råkar vara min absoluta favorit bland alla rättsområden - specialkursen i bolagsrätt på juristutbildningen var helt klart den bästa).
Jag har skrivit det förut men det tål att upprepas - nyckelordet för att bilda bolag i Kina och för att hitta rätt i snåran av alla regler, är "lokala" - annars riskerar allt arbete ske i onödan. Varför det är så förklaras av ett av de viktigaste lagrummen i Kinas aktiebolagslag, vars följande utdrag (lite slappt) översatt till svenska (av mig själv) lyder:
Det registrerade aktiekapitalet hos ett aktiebolag ska utgöra den totala kapitalinsättningen som samtliga registrerade aktieägare tecknat för. Summan av den initiala kapitalinsättningen ska inte vara mindre än tjugo procent av det registrerade aktiekapitalet, eller lägre än det lagstadgade minimumkravet för det registrerade aktiekapitalet, där en insättning av det nämnda måste ske inom två år från dagen då bolaget anses bildat. För ett investmentbolag ska insättning ske inom fem år. Minimumkravet för det registrerade aktiekapitalet hos ett aktiebolag är, om inte ett högre belopp är särskilt föreskrivet, 30 000 RMB.
Läser man den kinesiska originalversionen av lagtexten så ser man också att det högre kravet inte behöver stadgas av en lag utan även myndighetsföreskrifter tillämpas med företräde vid lex specialis. Detta medför att olika städer med sina olika myndigheter, i olika distrikt inom varje stad, (alltför) oftast har sina egna regler.
Jag kommer även att skriva flera inlägg som fokuserar på vad dessa aviseringar kan medföra för praktisk betydelse för WFOE (Wholly Foreign Owned Enterprises), vilket utgör den enda möjliga bolagstypen om man vill starta ett bolag som är helägt av en icke-kinesisk fysisk eller juridisk person.
Uppdatering: Är bara tvungen att dela med mig av en anekdot som jag precis snappade upp på en kinesisk nyhetssida. En man i Shanghai förlorade ett mål vid en domstol i samma stad, där det tvistade beloppet uppgick till drygt en miljon. Mannen blev riktigt arg och fick för sig att målets utgång berodde på att domaren var korrumperad. Han sade därför upp sig från jobbet för att istället heltid ägna sig åt att i smyg förfölja denna domare. En ganska speciell person med andra ord. Hursomhelst, så gav det inte särskilt mycket av intresse. Domaren var "dessvärre" inte korrumperad. Men efter drygt ett års tid ägnad åt intensiv förföljning började detta udda, men ihärdiga äventyr, äntligen bära frukt. Av en slump upptäckte den arga mannen att domaren träffade prostituerade. På något vis lyckades den här mannen fixa videoupptagningar som bevis och det hela slutar med att inte bara domaren ifråga men också hans fyra domarkollegor åtalas och döms.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar