Antitrust i Kina - bättre och viktigare

I slutet av mars i år kom en kinesisk domstol på högre instans fram till ett avgörande i ett uppmärksammat mål om missbruk av dominerande ställning. Den kinesiska antitrust-lagstiftningen är bara några år gammal. Enligt mig avspeglar Kinas konkurrensrättsliga lagstiftning och rättstillämpning landets omvälvande utveckling när det gäller Kinas förflutna som en isolerad planekonomi (ett tillstånd som ju omöjligen kan ge konkurrens) till den ekonomiska stormakt som landet är idag. Kinesisk myndighetssamverkan inom konkurrensrätt är tät, något som påtagligt märks vid M&A-transaktioner, där Googles tidigare uppköp av Motorola utgör ett exempel i sammanhanget.

 

Det färska avgörandet var efterlängtat bland såväl jurister som tjänstemän inom det kinesiska domstolsväsendet. Orsaken? Fallet är det första konkurrensrättsliga målet någonsin att prövas av en högre domstol i Kina. Käranden i målet, ett av Kinas största mjukvaruföretag inom antivirus-programmering, stämde Kinas största internetföretag inom instant-messaging. Käranden menade att svaranden medvetet förhindrat sina användare från att installera kärandens antivirus-mjukvara. Man yrkade på ett ersättningsbelopp på 150 miljoner RMB (motsvarar ungefär 159 miljoner SEK). Svaranden har enligt ett konsultbolag en marknadsandel motsvarande 76% av den kinesiska marknaden. Svaranden menade att man hade samma marknadsandelar som andra storaktörer inom instant-messaging såsom Windows Live Messenger och mikrobloggjätten Weibo (Kinas motsvarighet till Twitter). Men menade också att det förfarande som käranden motsatte sig, utgjorde ett led i arbetet för att stärka företagets immaterialrättsliga skydd av sina produkter. Efter en drygt åttio sidor lång dom kom domstolen fram till att svaranden inte hade missbrukat sin dominerande ställning och käranden tvingades betala bland annat rättegångskostnader på nästan 800 000 RMB till svaranden. Domstolen ansåg inte att käranden hade lyckats bevisa att ett missbruk också förekom vid sidan av svarandens dominerande ställning.

 

Målet avgjordes efter det att Kinas Supreme Court för första gången i fjol förtydligade hur den relevanta lagen vid konkurrensrättsliga frågor relaterade till monopol och marknadsdominans bör tillämpas. Man tog upp flera frågor och gjorde tolkningar som syftade till att utveckla rättstillämpningen i olika avseenden. Dock utelämnades frågan om vad som utgör marknadsdominans och därav missbruk av dominerande ställning. Målet ovan, som fått en mycket utförlig genomgång, välkomnas därför med öppna armar. Konkurrensrätten i Kina har på bara några år tagit stora kliv framåt och dess betydelse för landets näringsliv vuxit. Förenklingsarbeten genomförs också för att effektivisera dem olika processerna.